Min cykel Silverpilen

2005 köpte jag Silverpilen med punkteringsfria däck. Silverpilen och jag har kört många mil, med och utan packning. Vi har glidit fram genom landskapet, vi har susat runt i staden. Vi har kört morgonrace med tidningsbud. På senare tid har det rasslat varje gång man skulle växla. Det har låtit som Silverpilen inte har mått så bra. I förrgår tog jag det såra beslutet och åkte till cykelhandlaren. Tänk om det var vår sista tur? Med vemod svände jag uppför backen. Det visade sig att kedjan och kransen var slitna och behövde bytas. Då kände jag att det kanske var lika bra passa på att byta däcken också . Bakdäcket var blankslitet och väven lyste igenom på sina ställen. Stolt meddelade jag att jag aldrig haft punktering. Cykelhandlarn såg förvånad ut och upptäckte att jag faktiskt kört runt med en pigg in i däcket. Enligt hans bedömning hade den suttit där ett tag. Helt otroligt och vi impas lite över kvaliteten på däcket. Han sa att han inte hann fixa det denna veckan och att jag skulle lämna Silverpilen på måndag. I morse när jag skulle till firman, så gissa vad? Punktering på bakhjulet! Vad har jag lärt mig av detta, jo att aldrig säga aldrig.

Herr Björkman är nog väldigt upptagen att analysera texten ännu så länge.