Boktips

Jag kan bara säga läs Zlatans bok. Jag har inte haft råkoll på Zlatan, nu efter boken så har han min fulla respekt. Ett fenomen i sin egen genre. Hur spelet bakom övergångar påverkar och allt. Jag sträckläste och kände när jag hade ca 1,5 timme kvar av boken på måndagmorgon för att sjukskriva mig 1 och en halv timme. Det gjorde jag inte utan skyndade mig hem efter vattengymnastiken. Ett välförkänt Hep går till Helena Seger eller fru Z. Ibrahimovic


Ha en skön helg!

Stor adventskram från en som kokat egen glögg

Ps SLÄNG DIG I VÄGGEN BLOSSA Ds

Stickade koftor

Nu är det slutet av september och fortfarande varmt. Om nätterna ligger man i bara lakanet och knappt det. Affärerna invaderas av de stickade koftorna eller alla former av stickat. Det går inte att ta misste på vad som gäller här på Gc. Stickat alltså. Känns lite märkligt. För min del varar utemöbelsäsongen hela året. För Kanarierna är den slut och höstrusket är här. Vi tänker olika. Vi ska köpa ett lite utemöbelset till jobbet. En omöjlig uppgift i september... Så vi får vackert vänta till våren dvs april/maj. Varför sitta ute under vintern? Jag har en god kamrat som gärna är ute i ur och skur hemma i Sverige året runt. Kanarierna tänker annorlunda nu är det tid att kura och köpa....... javisst en stickad kofta.

Big hug

Ika

Passaporte

Japp nu har Polarn ett eget pass. Med namn och där det står att hon är 2 år. Det där med 2 år är en vild gissning kan man säga. Hon liksom bara flyttade in förra hösten. Hon får nu resa inrikes i Spanien och om 2 rabies sprutor får hon resa inom hela EU. Polarn vet inte vilka möjligheter som öppnats för henne. Hon var mest nöjd med att se El Tablero och stadsmiljö. Hemma hos Cinna såg hon för första gången i sitt liv, tror jag en takfläkt. Spännande saker vill jag lova. Bilfärden gick bra, hos vetrenären gick fint, hon tom med gick in i sin knallrosa korg efter hemkomst. Under natten låg hon dock som ett frimärke mot mitt ben. Det blir varmt kan jag säga, särskilt när det redan är 29-30 grader innan. Katter är en värmekälla vill jag lova.
Polarn the real globetrotter, en riktig vagabond..... Med eget passaporte och allt...

Kram
Ika som också har eget pass

Kranvatten

...är en lyx, att man kan dricka direkt ur kranen. Här är vattnet inte skadligt men det smakar inte bra. Inte ens canarierna själva dricker det. De flesta har en vattenbil som levererar vatten. Inte vi. Dessutom har vi en bit att gå till parkeringen. Man släpar vatten. 2 dunkar sin gas och 6 flaskor con gas ca 2 gånger i veckan. Här kan man tro att jag är tacksam för vardagsmotionen, visst är jag det. Det är bara en hake att handtagen inte är tänkta till vardagsmotionerande, de skär in i handen så den blir alldeles öm och konstig. Dock kan jag förstå att det är ett lyxproblem, på en ö med ca 30% arbetslöshet och shopping för pengar man inte har. Jag är tacksam för vardagsmotionen och valkarna i händerna.

Må väl till vi skrivs igen

Ika

shopping i Atlanten

På den lilla ön i Atlanten finns ett Ikea. Jag har en annan dygnsrytm än spanjorerna det erkänner jag. När jag går hem från middagen på restaurangen vid 8 tiden är spanjorerna kvar på stranden. Jag antar att de äter senare. Ikea dock är alltid fullt. Bygget är litet och ganska trångt för att inte tala om parkeringen. Här är det så om man behöver en Billy bokhylla betalar man den och sedan går man ut i en annan byggnad så ligger ens varor lastade på en vagn. Mycket praktiskt! Det finns alltså inte ett ta själv lager. Toppen man får det pålastat på vagnen och sen då? Det finns inte en ärlig chans att komma fram med bilen för att packa in. Då får man gå med sin vagn av ostadig karaktär i nerförsbacke på en trottoar som är högst 40 cm med bilar tätt parkerade intill och ibland allt som oftast PÅ trottoaren. Då gäller det att ha tungan rätt i mun och kraftig muskelstyrka för att inte köra på bilarna. Jag föredrar den svenska modellen, ta själv hyllor, kör genom kassan och ut på den vältilltagna parkeringen som innebär vagnkörning på plan mark. Då är det bara att hitta bilen som återstår.....

Sushi&mex

Förra året när jag kom hit höll jag på att ramla baklänges. I Meloneras finns en restaurang som har mage att kombinera Sushi och Tex Mex mat. Nej här ska vi inte blanda ihop begreppen. Under året har det blivit en del besök där, maten är fantastiskt. Ju längre tiden går desto mer och mer genialiskt är det. Jag lovar sushi till förätt och fajitas till varmrätt är en blixterbåle succé. Det finns nåt för alla smaker. Restaurangen heter Sushi & Mex a fusion restaurante. Det vill jag lova att det är tidernas bästa fusion!!! Smaker som gifter sig i munnen.

Så varsågod alla matälskare och kockar, världens tips direkt här på Ikas Iakttagelser, kom ihåg var ni såg det först!

Doktor

Jag har varit hos doktorn. Intressant, för jag har varit på en Cubansk vårdcentral för samma åkomma. Min allvarliga sjukdom består av att missbruka tops eller öronpet. Med jämna mellanrum åker den lilla bomullen av och då rivs det ganska bra om man fortsätter att peta.. Detta hände mig igen, och jag brukar ta en pincett och vips (tops) så är den ute. Nu senast gick det faktiskt jättedåligt, så den lille rackarn åkte längre in i örat. Då är man lomhörd och känner att kanske jag inte ska prova allt för mycket. Är lite osäker på hur långt in i örat trumhinnan verkligen sitter. Dessutom vid sånna här operationer kan man verkligen säga att man famlar i blindo. Finns det nån som lyckats titta djupt in i sitt eget öra? Det är begåvning som jag saknar. Det hela slutade med ett besök hos doktorn i Playa del Ingles och spolning. Kan man köpa en sån där spolmojäng för de var effektiva?!Lite pinsamt är det ju att söka läkare för sånna saker, men på Cuba blev doktorn jätteglad för jag var den enda patienten som han hade verktyg till att bota på en gång. Kul att kunna glädja någon. Den här gången kändes mer hmm tja jag är 38 år och till synes full frisk...

Nåväl får jag inte tag på nån spolgrej så får det faktiskt bli lyxtops framöver....

Tribute och nostalgi

Här svettas man om nätterna kan jag säga. Jag är blöt av svett varje morgon och luktar inte hallon. Har en Ac men tycker att jag inte mår väl av denna så den används inte. fläkt vore en fin lösning på det. Pest eller kolera... Härom nattten låg jag och funderade lite kring detta och började plötsligt gapskartta högt för mig själv. Ni vet så där bubblande ljudligt skratt och kunde inte sluta. Det jag tänkte på var att för flera år sedan skulle det vara kändisfest på landstinget. BLSArna och vi Primärvårdare. Vi i primärvården bestämde oss för att vara idrottstjärnor. Annika Sörenstam, Malin Bayard, Björn Borg, själv var jag Ludmilla med en häck och doping info runt halsen hela kvällen. Det var även så att det blev två alpinister jag tror en var Anja p och den andre var herr Stenmark så klart. Hur som helst det var en varm kväll i början av sommaren, alla var glada och seriös satsning från alla håll. Då ser jag Madde, bästa madde som Stenmark i täckoverall och stickade mössa. Svetten fullkomligt lackade, men är man Stenmark kan man inte ta av sig mössan ens i liten lokal i juni. Av detta fick jag mig ett väldigt gott skratt så här flera år senare när jag ligger i säng i bara mässingen på Gran Canaria och svettas.

Tack Madde för det och förresten tack allihop för en fantastisk afton, då i juni för typ 8 år sedan..

Tapas

Tapas är väldigt gott, dock är det svårt att veta vilket man vill ha. Det finns ju en uppsjö att välja bland. En favorit är ost, och redan där gäller det att komma ihåg vilken som var så god förra gången.. Det betyder att man äter sig igenom menyn flera gånger. Man kanske skulle skriva upp nånstans vad man ätit och på vilket ställe.


Det är dock mycket spännande och se vad man får varje gång så jag vet inte hur jag ska göra.


Smaklig spis

Spanjorer på semester

Hela San Agustin är överfull med bilar. Det är augusti månad och spanjirerna har semester. Man parkerar där det finns en ledig plats. Mitt i en korsning, i spärrområde eller på trottoaren. Man bryr sig heller inte särsklit mycket om i fall man parkerar in någon de ska ändå inte åka ännu. Stranden är full av folk hela dagen och fram till 8-9 på kvällen. Fantastiskt, alla åldrar umgås man har massor med mat med sig. Picknick på stranden är den spanska melodin. Strunt i parkeringsböterna, man kan ändå annullera dem genom att lägga boten och 1,18 euro i automaten. Intressant.

over and out

Vita katter får smutsigt skinn

Jag har blivit med katt, en liten vit stackare som valt mig till matmor. Hon heter Poolarn och är helvit, med ett blått och ett grönt öga. Nån gång har hon förmodligen brutit svanstippen för den är alldeles krokig, precis som min näsa. Hon är väldigt tillgiven och vill ha första frukost kl 03.30 för att sedan gallskrika och komma in igen. Andra frukost serveras 06.30.Under dagen krävs färskt vatten som hon gärna dricker direkt ur kranen. Nej hon är inte ett dugg bortskämd. Hon har ett favoritnöje och det är att rulla sig i jord/grus och då blir hon raggig, smutsig är milt sagt. Jag tror hon försöker kamoflera sig eller har hon inte förstått att hon är helvit. Som sagt vita katter får väldigt smutsigt skinn...

Den nya tidens utanförskap, Vi som inte har facebook

Facebook och jag är inte vänner. Vi kommer inte bli det heller. Tro det eller ej så blir jag ibland bjuden på kalas, det är trevligt. På senare tid har det smugit sig in en objuden gäst, facebook där allt händer. När jag är på fest så undrar jag inte vad den och den gör som inte är där. Jag är mer intresserad av de som är där. På ett av de senare kalasen fann jag två likasinnade. Vi kom fram till att det måste vara rekord, 3 på samma kalas som vågade vägra facebook. Den ende manliga av oss tre musketörer hade varit på blomsterhandlen för att köpa blommor till sin fru på bröllopsdagen och flera hade grattat honom på bröllopsdagen och till och med påminnt honom att han hade faktist årsdag just den dagen. Märkligt tyckte han, vid hemkomst förstod han att hans kära hustru lagt ut på ovannänmda sida att de hade bröllopsdag och att hon undrade om han skulle komma ihåg detta. Tur att ingen av oss har facebook så vi fick tillfälle att tala med varandra på kalaset om vårt utanförskap.

Återkomsten

Efter ett år av högst sporadiska rapporter på resedagboken så gör jag ett nytt försök med mina iakttagelser. Så jag är tillbaka i dubbel bemärkelse, både här på bloggen och i San Agustin. Hela förra året gick i ett rasande tempo, som jag helt enkelt kan sammanfatta i jobb, jobb, socialt, socialt och vin. Otränad och minst 5 kg tyngre återkom jag till Landstinget i sommar för att avsluta en fantastisk resa. Primärvården, vi som varit som en familj, är nu splittrade. Nåväl jag är mycket tacksam för att jag har fått vara en del i ett sånt team! Jag valde dock att fortsätta här på Gran Canaria och skörda frukter jag har sått. Här finns allt, man kan till och med åka skridskor här på vintern. Ja i ett köpcenter, så visst är det fejk, men ändå. Man kan om man vill, fast det vill inte jag. För hur skönt är det egentligen? Hur långt måste man åka inna fötterna slutar värka? Dessutom fick jag ganska många rapporter förra vintern och 99% var inte av positiv karaktär... Så här sitter jag nu och svettas, har goda ambitioner att vara lite mer fysisk aktiv kommande säsong, dock då inte med skridskor just. Jag skyller på att jag numera har för nära till jobbet, 5 min om man går långsamt. Inte mycket till vardagsmotion det inte.

Nåväl mot nya mål.

Tills vi skrivs igen!

Ika