Tapas

Tapas är väldigt gott, dock är det svårt att veta vilket man vill ha. Det finns ju en uppsjö att välja bland. En favorit är ost, och redan där gäller det att komma ihåg vilken som var så god förra gången.. Det betyder att man äter sig igenom menyn flera gånger. Man kanske skulle skriva upp nånstans vad man ätit och på vilket ställe.


Det är dock mycket spännande och se vad man får varje gång så jag vet inte hur jag ska göra.


Smaklig spis

Spanjorer på semester

Hela San Agustin är överfull med bilar. Det är augusti månad och spanjirerna har semester. Man parkerar där det finns en ledig plats. Mitt i en korsning, i spärrområde eller på trottoaren. Man bryr sig heller inte särsklit mycket om i fall man parkerar in någon de ska ändå inte åka ännu. Stranden är full av folk hela dagen och fram till 8-9 på kvällen. Fantastiskt, alla åldrar umgås man har massor med mat med sig. Picknick på stranden är den spanska melodin. Strunt i parkeringsböterna, man kan ändå annullera dem genom att lägga boten och 1,18 euro i automaten. Intressant.

over and out

Vita katter får smutsigt skinn

Jag har blivit med katt, en liten vit stackare som valt mig till matmor. Hon heter Poolarn och är helvit, med ett blått och ett grönt öga. Nån gång har hon förmodligen brutit svanstippen för den är alldeles krokig, precis som min näsa. Hon är väldigt tillgiven och vill ha första frukost kl 03.30 för att sedan gallskrika och komma in igen. Andra frukost serveras 06.30.Under dagen krävs färskt vatten som hon gärna dricker direkt ur kranen. Nej hon är inte ett dugg bortskämd. Hon har ett favoritnöje och det är att rulla sig i jord/grus och då blir hon raggig, smutsig är milt sagt. Jag tror hon försöker kamoflera sig eller har hon inte förstått att hon är helvit. Som sagt vita katter får väldigt smutsigt skinn...

Den nya tidens utanförskap, Vi som inte har facebook

Facebook och jag är inte vänner. Vi kommer inte bli det heller. Tro det eller ej så blir jag ibland bjuden på kalas, det är trevligt. På senare tid har det smugit sig in en objuden gäst, facebook där allt händer. När jag är på fest så undrar jag inte vad den och den gör som inte är där. Jag är mer intresserad av de som är där. På ett av de senare kalasen fann jag två likasinnade. Vi kom fram till att det måste vara rekord, 3 på samma kalas som vågade vägra facebook. Den ende manliga av oss tre musketörer hade varit på blomsterhandlen för att köpa blommor till sin fru på bröllopsdagen och flera hade grattat honom på bröllopsdagen och till och med påminnt honom att han hade faktist årsdag just den dagen. Märkligt tyckte han, vid hemkomst förstod han att hans kära hustru lagt ut på ovannänmda sida att de hade bröllopsdag och att hon undrade om han skulle komma ihåg detta. Tur att ingen av oss har facebook så vi fick tillfälle att tala med varandra på kalaset om vårt utanförskap.

Återkomsten

Efter ett år av högst sporadiska rapporter på resedagboken så gör jag ett nytt försök med mina iakttagelser. Så jag är tillbaka i dubbel bemärkelse, både här på bloggen och i San Agustin. Hela förra året gick i ett rasande tempo, som jag helt enkelt kan sammanfatta i jobb, jobb, socialt, socialt och vin. Otränad och minst 5 kg tyngre återkom jag till Landstinget i sommar för att avsluta en fantastisk resa. Primärvården, vi som varit som en familj, är nu splittrade. Nåväl jag är mycket tacksam för att jag har fått vara en del i ett sånt team! Jag valde dock att fortsätta här på Gran Canaria och skörda frukter jag har sått. Här finns allt, man kan till och med åka skridskor här på vintern. Ja i ett köpcenter, så visst är det fejk, men ändå. Man kan om man vill, fast det vill inte jag. För hur skönt är det egentligen? Hur långt måste man åka inna fötterna slutar värka? Dessutom fick jag ganska många rapporter förra vintern och 99% var inte av positiv karaktär... Så här sitter jag nu och svettas, har goda ambitioner att vara lite mer fysisk aktiv kommande säsong, dock då inte med skridskor just. Jag skyller på att jag numera har för nära till jobbet, 5 min om man går långsamt. Inte mycket till vardagsmotion det inte.

Nåväl mot nya mål.

Tills vi skrivs igen!

Ika

Hola

Jag är på plats! Det är varm och härligt här på Gran Canaria. Jobbet är bra, boendet är bra och livet leker. Det har dock blivit en liten förändring. För att samla alla mina äventyr på ett och samma ställe kommer rapporterna framöver hamna i resedagboken.
Gör så här: surfa in på www.resedagboken.se
sök resenärer: Ika73 Det är jag det, sedan väljer man resa och då tar man Grancan där hittar man några bilder och aktuell info och status.

stora kramen från Ulrika/Ika

I´m back in town

Yes så är det. Tillbaka vid den lilla staden vid havet. Välkänt, bekant och ändå förändrat. Jo det har hänt en hel del här, parken byggs , ett nytt sjönära hotell och värst av allt Landbrogatan har trafik i båda riktningarna. Hela min uppväxt och framförallt under min tid med körkort har gatan varit enkelriktad. Jag känner mig högst kriminell när jag "kör på fel håll". En annan nyhet är att bussarna inte heller gå som de alltid ha gjort. Detta påverkar mig mer nu när jag sålt silverpilen till Anna D. Ja jag vet, hur kunde jag? Men det är dags för nya tider, Kulla Gulla ger sig av och Biggles kastar loss. En ny cykel väntar runt hörnet.....